→ Galleriet
“Den vita väggen
är verkets passpartout i rummet.”
Galleristerna
Vita väggar
Vi erbjuder den vita väggen därför att vi vill ge verket en enhetlig färg som bakgrund - en färg som inte stjäl betraktarens uppmärksamhet. Vi hade kunnat välja svart väggfärg, men det skapar svårigheter med belysningen.
Vi hade kunnat välja vilken annan färg som helst, men alla färger har konnotationer som "färgar av sig" på konstupplevelsen. Röd förknippas med kärlek och blod. Grön associerar till natur, lugn och avundsjuka.
Färgers associationer kompliceras av sitt kulturberoende. Vit har associationer till fred, renhet och oskuldsfullhet, men i vissa delar av Asien kopplas vitt till sorg.
Eftersom vi är flexibla, använder vi andra väggfärger än vitt när tillfället är det rätta. När vi ställde ut i en fabrikslokal, använde vi den nakna tegelväggen. När vi ställde ut i ett hus som höll på att byggas, använde vi den råa betongen. Vi har också använt den skrovliga granitväggen i ett bergrum. I alla dessa fall utnyttjade vi curatorns makt och tillsammans med konstnärerna valde vi verk som anknöt till sammanhanget. Det blev en temporär platsspecifik anpassning till den estetiska kontexten, utan att ramen klamrade sig fast i väggen för all framtid.
Eller som Richard Serra formulerade det:
”Verken blir en del av platsen och omstrukturerar platsens organisering både konceptuellt och perceptuellt”.
Övervitt
De som kritiserar den vita väggen som bakgrund till ett verk, anger gärna det kliniskt rena som en nackdel.
De vita väggarna utan fönster och det elektriska ljuset blir så vitt att besökaren känner sig smutsig.
Denna kritik gör bakgrunden till gestalt. Vi lyssnar, men håller inte alltid med. Det finns många nyanser av vitt.